Arbetsrätt

Allt om arbetsrätt

En grupp anställda har ett möte

Vad betyder arbetsrätt?

Arbetsrätt är ett samlingsnamn för de olika arbetsrättslagar som styr förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. De kallas för individuell arbetsrätt.

Det finns även kollektiv arbetsrätt som är de lagar och regler som gäller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer (till exempel medbestämmandelagen och förtroendemannalagen.

Vilka arbetsrättslagar finns det?

  • Arbetstidslagen reglerar hur mycket en anställd får jobba.
  • Semesterlagen ger den anställde rätt till 25 dagars semester per år, och rätt till betald semester om man tjänat ihop den.
  • Lagen om anställningsskydd skyddar arbetstagare som riskerar att bli uppsagda eller avskedade.
  • Studieledighetslagen handlar om rätten att vara tjänstledig för att studera.
    Föräldraledighetslagen förhindrar att föräldralediga missgynnas i arbetslivet.
  • Diskrimineringslagen innebär att alla oavsett till exempel kön eller etnicitet ska ha lika rättigheter och möjligheter.
  • Lagen om medbestämmande i arbetslivet innehåller regler om rätten att bilda fackföreningar, strejka och förhandla.
  • Arbetsmiljölagen som förebygger att människor blir sjuka eller skadade på arbetet.

Vem omfattas av arbetsrätten?

Alla arbetsgivare och arbetstagare omfattas av arbetsrätten. Det finns dock vissa undantag för VD:ar och chefer i företagsledande ställning.

Omfattas provanställda av arbetsrätten?

Ja, en provanställning regleras i arbetsrätten, närmare bestämt i lagen om anställningsskydd. Några exempel på vad arbetsrätten säger om provanställning:

  • den får inte vara längre än sex månader
  • den övergår automatiskt till tillsvidareanställning om den inte avbryts
  • både arbetsgivare och provanställd kan avbryta provanställningen.

 

Gäller arbetsrätten för timanställda?

Timanställning är ingen anställningsform, utan en löneform. Timanställda blir anställda vid varje tillfälle de jobbar. De kan tacka ja eller nej till erbjudna arbetspass. När de arbetar har de rätt till raster, en säker arbetsmiljö med mera - precis som alla andra arbetstagare på arbetsplatsen.

Hur fungerar arbetsrätten utan kollektivavtal?

Alla arbetsrättsliga lagar ska följas oavsett om det finns kollektivavtal eller ej. Däremot kan arbetsrätten ibland kompletteras med eller delvis ersättas av kollektivavtal. Ett företag som har kollektivavtal får aldrig ge sina anställda sämre villkor än de som står i kollektivavtalet.

Omfattas VD och chefer i företagsledande ställning av arbetsrätten?

Som chef i företagsledande ställning och VD omfattas man av alla arbetsrättsliga lagar förutom lagen om anställningsskydd.

Gäller arbetsrätten när man fyllt 67 år?

Arbetsrätten gäller alla som arbetar. Pensionsåldern i Sverige är 67 år. Det går att arbeta efter det, men anställningsskyddet förändras: de som fyllt 67 år undantas från turordningsregeln och förlorar företrädesrätten till anställning.

Vad händer vid brott mot arbetsrätten?

Brott mot arbetsrätten, till exempel att en anställd bryter mot lojalitetsplikten, kan leda till avsked eller uppsägning. En arbetsgivare som bryter mot någon del av arbetsrätten kan bland annat bli skadeståndsskyldig.

Kan en arbetsgivare stänga ute en anställd från jobbet?

En arbetsgivare kan enligt arbetsrätten avstänga en arbetstagare tillfälligt från jobbet. Att arbetstagaren inte följer säkerhetsföreskrifterna eller är drogpåverkad är några exempel på anledningar till tillfällig avstängning.

Hur mycket övertid får mina anställda jobba?

40 timmar i veckan är maximal arbetstid. Det finns även andra sorters arbetstid som regleras på olika sätt:

  • mertid
  • övertid
  • nödfallsövertid
  • jourtid

 

Vid särskilda skäl (till exempel att många i personalen blivit sjuka samtidigt) har en arbetsgivare rätt att begära att en anställd jobbar övertid: max 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar på en kalendermånad. Det får inte blir mer än 200 timmar per kalenderår.

Vad står det i arbetstidslagen om rätt till rast?

Raster regleras i Arbetstidslagen, och i den står att en arbetstagare har rätt till rast efter att ha arbetat fem timmar i följd. Det står inget i lagen om hur lång rasten ska vara, men enligt Arbetsmiljöverket bör den vara minst 30 minuter lång.

Hur mycket semester har anställda rätt till?

Semesterlagen reglerar semestern för arbetstagare. I den ges alla anställda rätt till fem veckors semester per semesterår. En anställd har rätt att få ut fyra av dessa sammanhängande under perioden juni-augusti.

Ingår diskriminering i arbetsrätten?

Ja, diskrimineringslagen ingår i arbetsrätten. Lagen innebär att en arbetsgivare ska se till att ingen som är anställd, praktiserar, är inhyrd eller söker jobb diskrimineras.

Arbetsgivare får inte bryta mot diskrimineringlagstiftningen. Det betyder att en anställning inte kan avbrytas på grund av att arbetstagaren till exempel blivit gravid, är medlem i ett fackförbund eller har en viss sexuell läggning.

Det finns sju olika diskrimineringsgrunder:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

 

Det finns sex olika former av diskriminering:

  • direkt diskriminering
  • indirekt diskriminering
  • bristande tillgänglighet
  • trakasserier och sexuella trakasserier
  • instruktioner att diskriminera

Avsked och uppsägning - vad gäller?

En uppsägning måste ha sakliga skäl för att vara giltig. Det finns två sakliga skäl för uppsägning: arbetsbrist och personliga skäl. Arbetsbrist har inget med den anställde personligen att göra - uppsägning kan t.ex. bero på minskad omsättning eller verksamhetsförändringar. Personliga skäl grundar sig i att den anställde inte utför det arbete den är anställd att göra. Exempel på det är arbetsvägran, hot och olovlig frånvaro.

Uppsägning kan göras på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Gällande arbetsbrist måste du följa turordningsregler. De innebär att den som har kortast anställningstid ska sägas upp först.
Personliga skäl kan vara att den anställde misskött sitt jobb, varit illojal mot arbetsgivaren, har allvarliga samarbetsproblem, varit olovligt frånvarande eller vägrat arbeta.

Innan du kan säga upp den anställde måste du ge hen muntliga och skriftliga tillrättavisningar. Facket bör kontaktas i samband med detta.

Vill den anställde säga upp sig har hen en månads uppsägningstid om ni inte kommit överens om annat i anställningsavtalet. Finns det kollektivavtal gäller den uppsägningstid som står i det.

Om en anställd misskött sig grovt kan hen avskedas. Då måste hen omedelbart lämna arbetsplatsen.

Exempel på grov misskötsel:

  • misshandel
  • stöld
  • förskingring

 

Läs mer om uppsägningsavtal

Läs mer om säga upp eller omplacera personal

Läs mer om skillnaden mellan uppsägning och avsked

Vad innebär erinran och varning?

En erinran kan jämföras med en tillsägelse, det leder inte till någon disciplinär åtgärd. En arbetstagare kan till exempel få en erinran om hen inte följer det som överenskommits i anställningsavtalet. En varning är starkare, den måste ha stöd i lagen och kan ligga till grund för uppsägning om arbetstagaren inte förändrar det som varningen gäller.

Strider ett utköp mot arbetsrätten?

Saknas lagligt stöd för uppsägning, kan arbetstagare enligt arbetsrätten bli utköpta av arbetsgivaren. Ett utköp är alltid en helt frivillig överenskommelse.

Kan en arbetsgivare frångå turordningsreglerna vid en uppsägning?

Turordningsreglerna är en del av lagen om anställningsskydd, och kan ses som ett skydd för uppsägning vid arbetsbrist. Enligt arbetsrätten får en sådan uppsägning inte ha något med arbetstagaren att göra rent personligt. Därför ska en arbetsgivare vid uppsägning på grund av arbetsbrist följa principen "sist in först ut". Det betyder att den som anställdes senast är den som ska sägas upp.

Det finns undantag från turordningsreglerna, till exempel får ett företag med högst tio anställda undanta två anställda från turordningen.

Läs mer om att anställa och säga upp

Felaktig uppsägning av anställd

En anställd som sagts upp eller avskedats på felaktigt sätt har rätt att få sitt jobb tillbaka. Om arbetsgivaren vägrar, måste företaget betala skadestånd.

Så här mycket ska arbetsgivaren betala vid en felaktig uppsägning.

  • 16 månadslöner om anställningstiden är kortare än fem år
  • 24 månadslöner om anställningstiden är minst fem år men mindre än tio år
  • 32 månadslöner om anställningstiden är tio år eller längre.

Exempel på vad som kan hända vid felaktiga uppsägningar

Ett företag dömdes att betala rättegångskostnader och allmänt skadestånd till facket för brott mot lagen om anställningsskydd (förkortas LAS). Företaget dömdes också att betala lön, semesterersättning och körersättning på 42 000 kronor plus ränta till den uppsagda medlemmen. Företaget fick också betala ett allmänt skadestånd på sammanlagt 200 000 kronor plus ränta för brott mot semesterlagen och flera paragrafer i lagen om anställningsskydd (LAS).

Allmänt skadestånd är ett skadestånd som betalas för ”sveda och värk”, alltså förluster som inte är direkt ekonomiska.

Företaget blev i detta fall tvunget att betala ett skadestånd till den före detta anställda på drygt 25 000 kronor i månaden gällande maj slutet av november – motsvarande lönen under uppsägningstiden. Utöver det betalade företaget ett allmänt skadestånd på 50 000 kronor. Totalt 200 000 kronor, plus ränta.

Jag ska sälja mitt företag. Får de anställda ha kvar sina jobb?

När ett företag får en ny ägare (så kallad verksamhetsövergång) följer anställningsavtalen med automatiskt enligt reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS). De behåller alltså sina jobb.

Vad händer om en anställd bryter mot anställningsavtalet?

Anställda har enligt arbetsrätten lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare. Det innebär att arbetstagare ska sätta arbetsgivarens intresse framför sina egna. Detta kan leda till uppsägning och i allvarliga fall avsked.

Vad händer om en arbetsgivare bryter mot anställningsavtalet?

Om arbetsgivaren bryter mot ett anställningsavtal - till exempel säger upp en anställd utan sakliga skäl - kan företaget bli stämt och dömas till att betala skadestånd.

En av mina anställda vill ta tjänstledigt för studier - vad gäller?

Studieledighetslagen ger arbetstagare rätt att vara tjänstledig för att studera. Utbildningen behöver inte ha något med den anställdes yrke eller hens arbetsuppgifter att göra.

Du som arbetsgivaren har dock rätt att skjuta upp ledigheten om det anses vara ett problem för arbetet.

Får gravida sägas upp?

Du får inte säga upp någon på grund av graviditet eller föräldraledighet. Du kan bara säga upp personal på grund av arbetsbrist eller sakliga skäl som andra anställda.

Gravida har inte mer skydd än andra. Det finns dock en skillnad: som föräldraledig börjar en uppsägning räknas först från det datum då den anställde skulle börja arbeta efter att föräldraledigheten tagit slut. 

föräldraledig

Föräldraledig - vad gäller?

Gravida har rätt att vara föräldralediga när det är 60 dagar kvar till den beräknade förlossningen. De har även rätt att vara föräldralediga för att besöka mödravården från 60 dagar kvar till den beräknade förlossningen och framåt.  

Vad gäller när en anställd ska vara föräldraledig?

Enligt arbetsrätten är det förbjudet att missgynna den som är föräldraledig. Arbetsgivaren får till exempel inte förändra arbetsuppgifter eller säga upp någon som är föräldraledig utan förhandling och sakliga skäl. 

Anställda ska anmäla föräldraledighet till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början.

Har en anställd rätt till samma tjänst efter föräldraledighet?

Efter föräldraledighet har den anställde rätt till samma eller likvärdig tjänst. Hen kan inte få sänkt lön, sämre villkor eller en sämre tjänst på grund av att hen varit föräldraledig.

Jag vill att en av mina anställda ska byta arbetsuppgifter, vad säger arbetsrätten om det?

Som arbetsgivare har du arbetsledningsrätt. Det innebär att du har rätt att ändra en anställds arbetsuppgifter 

Det finns tre krav som måste vara uppfyllda för att du ska få ändra någons arbetsuppgifter:

  • att de nya arbetsuppgifterna utförs för samma arbetsgivare
  • att arbetsuppgifterna är en del av grundverksamheten
  • att den anställde har den kompetens som krävs för de nya uppgifterna.

Kan jag omplacera en anställd?

Svensk arbetsrätt tillåter omplacering. En arbetstagare kan inte omplaceras till en tjänst hen inte har kvalifikationer för eller inte ligger inom hens arbetsskyldighet (alla arbetsuppgifter som utförs för arbetsgivarens räkning).

Vilket ansvar har jag som arbetsgivare när det gäller rehabilitering?

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar regleras i arbetsrätten, bland annat i  AML (arbetsmiljölagen). Enligt lag ska en arbetsgivare vidta åtgärder för att en arbetstagare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter eller få tillbaka sin arbetsförmåga efter en skada eller vid långvarig sjukdom. Det kan till exempel handla om att anpassa arbetstagarens arbetsplats eller arbetstiderna.

Läs mer om vad som gäller vid sjukskrivning

Tvist gällande arbetsrätt

Behöver du få rådgivning och medlingshjälp gällande tvister i arbetslivet?

Arbetsrätt

Vi erbjuder rådgivning inom alla typer av arbetsrättsliga frågor. Bli uppringd kostnadsfritt och få hjälp att gå vidare med ditt ärende.

Läs mer om Arbetsrätt
Rådgivning inom arbetsrätt med jurist

1995 kr/timme

Pris ex. moms. Gratis första möte med jurist via telefon eller video. Inget köpkrav.

Boka

Andra har även läst...