Allt om bouppteckning

Vad är en bouppteckning?

När en person går bort lämnar han eller hon saker efter sig. Det kan exempelvis vara ett hus, möbler eller pengar på ett bankkonto. Sådana saker kallas för kvarlåtenskap.

Vanligtvis delar den avlidnes anhöriga upp kvarlåtenskapen mellan sig. Men innan arvet kan delas ut behöver tillgångar och skulder kartläggas.

Det kallas för bouppteckning. Och en bouppteckning är alltså en kartläggning av vad en person hade för tillgångar och skulder vid sin bortgång. Samt vilka som ska ärva personen.

När bouppteckningen är klar genomförs ett så kallat arvskifte. 

Läs mer om Arvskifte

Hur går en bouppteckning till?

1. Det hela startar med ett frivilligt möte där alla arvtagare kan delta. Under mötet listas den avlidnes tillgångar och skulder. Dessutom fastställer man vilka som har rätt att ärva och vem som ska företräda dödsboet.
2. Den som företräder dödsboet kallas för bouppgivare. Det är bouppgivarens ansvar att alla tillgångar och skulder listas på ett korrekt sätt. Så att kvarlåtenskapen efter den avlidne blir korrekt fördelad när bouppteckningen är registrerad och klar.
3. När allt är klart skickas bouppteckningen in till Skatteverket tillsammans med övriga relevanta dokument. Det måste göras inom fyra månader från dödsdagen.
4. Skatteverket går sen igenom handlingarna. Det brukar ta ungefär två månader. Därefter kan arvet delas mellan alla arvtagare.

Är man tvungen att göra en bouppteckning?

Ja, en bouppteckning måste upprättas senaste fyra månader efter dödsfallet.

I undantagsfall kan däremot socialförvaltningen bestämma att en så kallad dödsboanmälan ska genomföras. Men det förutsätter att den som avlidit har mycket små tillgångar.

Hur skriver man en bouppteckning?

En bouppteckning innehåller många delar som är reglerade i lag.

Exempelvis måste arvtagare kallas till bouppteckningsmöte. Dessutom är det bra om två vittnen är med som intygar att allt gått rätt till. Vittnena måste vara oberoende och kallas för förrättningsmän.

Eftersom själva bouppteckningen är en genomgång av skulder och tillgångar är det även viktigt att ha med så mycket information som möjligt. Det kan vara en fastighetsbeteckning, uppgifter om bankkonton och aktieinnehav.

Vad ska en bouppteckning innehålla?

När alla intyg och personer är på plats ska själva bouppteckningen författas och följande finnas med:

• Namn, adress, personnummer och dödsdag för den avlidne.
• Uppgifter till efterlevande partner. Exempelvis adress, och personnummer.
• Namn och adress till övriga personer som är del av bouppteckningsmötet.
• Uppgifter om personer vid bouppteckningsmötet varit på plats eller deltagit genom fullmakt.
• Uppgifter till den som Skatteverket ska höra av sig till.
• Information om tillgångar i Sverige och utomlands. Exempelvis fastigheter, konton, värdepapper, fordringar, dyra saker som smycken och tavlor samt försäkringar som ingår i dödsboet.
• Lösöre, saker och prylar värderas som en post i bouppteckningen och räknas samman.
• Information om skulder. Exempelvis bostadslån, skatteskulder och kommande räkningar. Även utgifter för begravningen ska tas med.
• Övriga handlingar som testamente, äktenskapsförord, försäkringar med förmånstagare och godmansförordnande för den avlidne eller efterlevande arvtagare.

Listan kan göras lång. Hos oss på Lexly kan du få hjälp med bouppteckningens alla delar och vara säker på att allt görs smidigt och korrekt.

Du kan också läsa mer specifik information hos Skatteverket

När ska en bouppteckning göras?

Det är bra att påbörja en bouppteckning så snart som möjligt. Inom tre månader från dödsdagen ska ett bouppteckningsmöte hållits och efter ytterligare en månad ska alla handlingar vara inskickade till Skatteverket.

Om det krävs längre tid kan man inom 3 månader från dödsfallet ansöka om anstånd hos Skatteverket. Det gör man genom att ringa eller skriva till Skatteverket och förklara varför bouppteckningen behöver få mer tid.

Vem kallar till bouppteckning?

Ansvaret för att bouppteckningen görs vilar i första hand på den arvtagare som har närmast tillgång till boet, till exempel efterlevande partner.

Vad kostar en bouppteckning?

Hos oss kan du skriva en bouppteckning ihop med en av våra jurister för 9 990 kronor. Det kan vara över telefon, videosamtal eller på våra kontor, sen får du hem bouppteckningen via post eller mejl.

Om du har några frågor om hur bouppteckningen går till hos oss kan du alltid ringa på 077-124 00 24.

Vem ska betala en bouppteckning?

Det är i första hand dödsboet som ska betala för bouppteckningen och övriga kostnader i samband med dödsfallet. Som arvinge blir man inte ansvarig för den avlidnes skulder, utan de skulder som inte kan betalas ur dödsboet avskrivs.

Hur lång tid tar en bouppteckning?

Alla dokument ska vara inne hos Skatteverket inom fyra månader. 

Att samla in uppgifter brukar vara det som tar längst tid då banker, myndigheter och försäkringsbolag kan ha långa hanteringstider för att skicka ut all information.

Hur lång är Skatteverkets handläggningstid?

Skatteverkets handläggningstid brukar normalt vara 4 - 5 veckor.

Kan man skriva en bouppteckning själv?

Ja, en bouppteckning måste inte göras av jurister. Om det rör sig om få ägodelar kan du klara av allt själv och du kan spara en hel del pengar på det. Vid sådana tillfällen kan du använda de blanketter som Skatteverket tillhandahåller.

Är man tvungen att göra en bouppteckning om den avlidna saknade tillgångar?

Om det finns så få tillgångar i dödsboet att det inte räcker till mer än begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, och om det inte heller finns någon fast egendom eller tomträtt i boet så kan i stället en så kallad dödsboanmälan göras.

Kontakta socialnämnden i den kommunen där den avlidne var bosatt. Sen gör Socialnämnden en dödsboanmälan och lämnar in den till Skatteverket.

Hur hanterar vi allt praktiskt med räkningar innan bouppteckningen är genomförd?

Det är mycket praktiskt som ska skötas från det att en person avlider till att allt är klart. Bostaden ska tas om hand och kanske säljas och räkningar ska betalas.

Det är dödsboet som ansvarar för detta och alla arvingar blir dödsbodelägare. Dödsboet representeras av delägarna gemensamt och måste i princip vara överens om vad som ska göras.

Det vanliga i praktiken är att en delägare eller någon utomstående får de andras fullmakt att förvalta dödsboet. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan någon av dem begära att en boutredningsman utses. Det innebär att tingsrätten beslutar att boet ska förvaltas av en särskild person. Ofta är det en familjerättsjurist eller en advokat som får uppdraget. Bäst är naturligtvis om man kan komma överens.

Ta kontakt med den bank som den avlidne hade för att höra hur deras rutiner går till eftersom det kan skilja sig åt. Räkningar som inkommer ska betalas med dödsboets pengar och oftast kräver banken att du ska intyga att du är dödsbodelägare.

Beställ ett dödsfallsintyg från Skatteverket som intygar att du har rätt att företräda dödsboet. Se till att avsluta samtliga abonnemang och andra förbindelser så fort som möjligt.

Vad händer om jag missat något i bouppteckningen?

Ibland framkommer det uppgifter efter det att bouppteckningen är klar.

Det kan vara fråga om en tillgång eller skuld, eller att ett okänt testamente dykt upp. Om bouppteckningen redan skickats in till Skatteverket för registrering ska en så kallad tilläggsbouppteckning upprättas. Kontakta gärna oss för mer information om hur det går till.

Läs mer om att upprätta en bouppteckningshandling

Läs alla våra artiklar om bouppteckning